Recension: Du är aldrig ensam
Författare: Sarah Dessen
Sidor: 461
Vad handlar boken om?
Ruby Cooper förväntar sig alltid det värsta. Då slipper hon bli besviken. Och hennes liv vänds uppochner när hennes mamma en dag sticker hemifrån och lämnar kvar Ruby i det fallfärdiga huset de bott i. Ruby vill bo kvar, men eftersom hon är under arton får hennes storasyster vårdnaden om henne och hon måste flytta dit.
Det är bara det att systern lever ett helt annat liv än Ruby och hennes mamma gjort. Hon har gift sig rikt, hon bor i ett välbärgat, flott område, och hon skickar Ruby till privatskola. Men hur ska hon passa in?
Det är bara det att systern lever ett helt annat liv än Ruby och hennes mamma gjort. Hon har gift sig rikt, hon bor i ett välbärgat, flott område, och hon skickar Ruby till privatskola. Men hur ska hon passa in?
Vad tycker jag om boken?
Nu vet jag inte om detta beror på att jag läste den efter sommaren eller inte, men jag tyckte att denna var väldigt tråkig. För det första väldigt förutsägbar, alla personer var så himla tydliga och ospännande från början. Visst att de utvecklades genom bokens gång, men det var ändå inte så att det hände något som var överraskande. Sen tycker jag att den hoppade lite, helt plötsligt hände något helt annat och man fick inte läsa fortsättningen i själva scenen eller hur man ska beskriva det. Sådana saker kan ibland göra det mer spännande och skapa ett naturligt flyt, men här gjorde det mig bara förvirrad. Verkligen förvirrad, flera gånger var jag tvungen att gå tillbaka och se vad det egentligen var som hände, när det inte hände något egentligen. Det gjorde det svårt för mig att läsa, och med tanke på att jag läser så mycket borde inte det bli något problem, det är ju ingen ovanlig berättarteknik.
Men på något sätt nådde inte den här boken hela vägen fram hos mig, och om någon skulle fråga mig vilken Sarah Dessen bok den skulle börja med, skulle jag verkligen inte föreslå denna. Istället skulle jag säga till exempel Mitt perfekta liv eller Blunda och hoppa.