Två nya

Har ni sett att Lisa Bjärbo har släppt en ny bok? Det har jag, och sedan jag först såg att hon började skriva på den har jag gått runt och tänkt och tänkt och tänkt på att läsa den. För den verkar ju hur bra som helst. Den heter Djupa Ro och såhär står det på förlagets sida: 

"Jonathan är död."
Luddes röst bröts.
"Dom hittade honom igår. Vi måste åka hem."

Jag vet inte om det går att vänja sig. Om det blir lättare för varje gång man tänker på det. Det verkar inte så. I över en vecka har jag spelat upp den där scenen i mitt huvud nu, och tänkt på den röda Adidasjackan i lågorna. Ändå är det som att få en smäll på käften varje gång. 

Jonathan är död.
Dom hittade honom igår.
Vi måste åka hem.
Det blir aldrig normalt.

I det lilla småländska samhället Ingelstad hittas nittonåriga Jonathan död. Det är mitt i sommaren, och hans kropp ligger livlös vid Djupa Ro. När beskedet når de närmsta fyra vännerna återvänder de en efter en till sin barndomsort, och samlas igen för första gången på nästan ett år. På pappret är det för att gå på begravningen. Men egentligen handlar det nog minst lika mycket om att överleva.

David, Tove, Ludde, Paula och Jonathan har alla vuxit upp här. På en plats där alla känner alla har de sett varandra spela fotboll, hångla och halsa folköl på badplatsen. De har sett varandra längta bort, och de har sett varandra stanna kvar. Ändå finns det så mycket de aldrig delat. Så mycket de aldrig pratat om.

Och ryktena färdas snabbt här. Det är mycket som är svårt att ta in. Jonathan drunknade. Han fastnade under bryggan och kom inte loss. Vad skulle han ens bada för? Ensam? Mitt i natten?"

Vilket jag tycker är en väldigt lång beskrivning, men lite är ju ett utklipp och sen är väl den egentliga beskrivningen det som inte är kursiverat. Men det låter hur bra som helst tycker jag och är mycket pepp på att läsa, förhoppningsvis kanske den blir inhandlad på Bokmässan. Lisa Bjärbo skriver i alla fall mycket fint.

Omslagsbild: Djupa Ro

En annan bok som jag är sugen på är Clara Henrys Ja jag har mens, hurså? som ska släppas i dagarna. Jag har följt henne länge och tycker det är ballt att hon har skrivit en hel bok, tror det kan bli väldigt bra. Plus att mens är sådant som behöver pratas om och man kommer säkert lära sig något nytt. Här är beskrivningen av den, också snodd från förlagets hemsida. 

"Mens alltså. Vad är det egentligen? Och varför är det så pinsamt, att en gömmer tampongen i tröjärmen på väg till toaletten? Komikern och Youtube-fenomenet Clara Henry har svaren. För alla som väntar sin första mens, har fått mens eller har någon i sin närhet som klagar över denna fantastiska plåga, förklarar hon vad det innebär att ha en livmoder. 

Har du alltid undrat vad mens  är, varför det kan göra så fruktansvärt ont i magen eller varför det enda du vill göra ibland är att äta choklad och titta på söta kattvideor? Har du reagerat på hur tabubelagt det är att prata om något som hälften av jordens befolkning går igenom en gång i månaden under hela sitt fruktbara liv? Och framför allt: har du letat efter det bästa svaret till frågan ”har du mens eller?”

Det låter mycket bra och viktigt det med.

Ja jag har mens, hurså?